Jag vill dela med mig av mina tankar kring detta som vi kallar att misslyckas. Jag undrar om det egentligen finns något som rätteligen kan heta så.
Det som gav upphov till dessa tankar var att jag nyligen tvingades avbryta en utbildning. Var detta ett misslyckande? Den tanken fanns aldrig i mitt huvud. Jag började däremot fundera kring just detta.
Varför ansåg jag inte att jag hade misslyckats? Jag hade inte tillräckliga resurser. Jag drabbades av utmattning för två år sen, och det begränsar mig. Det tog bara ett par dagar innan jag insåg att jag inte skulle klara av det. Och det var tanken från början, att se huruvida jag skulle orka med.
I allmänhet tror jag att det är värt att ifrågasätta om det egentligen finns något som kan kallas misslyckande. Tänk efter, om det vi företar oss inte går hela vägen och vi tänker efter, då hittar vi ofta en eller flera anledningar till varför. Vi saknade antingen tillräcklig kunskap, eller också de rätta resurserna eller vektygen. Och när du tänker på detta, skulle du fortfarande anse att du misslyckats? Nå, det tycker i alla fal inte jag ?